Hållbar BoStad

​För att möta utmaningar inom bostadsfrågan driver KTH Centrum för hållbart samhällsbyggande forskningsmiljön Hållbar BoStad.

Bostäder och hållbar stadsutveckling är komplexa frågor som berör alla samhällsbyggandets aktörer och intressenter. Hållbar BoStad ämnar således involvera hela quadruple-helix: offentlig sektor, industri/bransch, akademin och civilsamhället, för att gemensamt adressera utmaningarna och hitta konkreta, hållbara lösningar på särskilda problem. Med Stockholm som huvudsakligt studieområde vill Grön BoStad kanalisera kunskap från Sverige och världen till regionen men också kunna dra lärdomar som kan spridas nationellt och internationellt. Genom Green Boost söker och utvecklar fokusområdet kunskap i och kring en specifik historisk period som är högaktuell på grund av de tekniska, miljömässiga, historiska och sociala utmaningar som råder där. Kunskapsöverföring mellan delområdena är en viktig strategisk möjlighet.

Fokusområdet Hållbar BoStad vill genom bostadsfrågan prata om stadsutveckling, där bostaden ses som en central del av hållbart samhällsbyggande. Fokusområdet innehåller tre delområden:

Green Boost kretsar kring den nationella utmaning som ombyggnaden av miljonprogrammets flerbostadshus innebär.

Grön BoStad fokuserar på frågan hur Stockholmsregionen ska kunna öka bostadsbyggandet och samtidigt minska segregationen och koldioxidutsläppen.

Hållbar BoStadsom delar namn med fokusområdet, är den nationella och internationella arenan där erfarenheter från och kunskap om bostadsforskning utvecklas, samlas och sprids.

Din webbläsare kan inte visa filmen

Din webbläsare har javascript inaktiverat, eller stödjer inte HTML5 video.

Filmen kan inte visas i redaktörsverkyget

Förhandsgranska för att se filmen.

Green Boost Stockholm

CHS beviljades sent våren 2014 medel för Green Boost Stockholm, en förstudie om hållbar renovering av Stockholms bestånd av flerfamiljshus från Miljonprogramsepoken med särskilt fokus på potential för tillväxt i små- och medelstora företag (SMF). Den stora volym av bostäder som behöver renoveras och tekniska utmaningar med att energieffektivisera beståndet ger förutsättningar för innovationer som kan leda till tillväxt i företag med koppling till renovering. Många av de aktuella företagen är just små- och medelstora, mot vilka strukturfonderna riktar sig. 

Din webbläsare kan inte visa filmen

Din webbläsare har javascript inaktiverat, eller stödjer inte HTML5 video.

Filmen kan inte visas i redaktörsverkyget

Förhandsgranska för att se filmen.

Projekt Grön BoStad

Stockholm står inför stora samhällsbyggnadsutmaningar; inte minst att befolkningen ökar och att bostadsbristen är stor. Stockholms läns befolkning beräknas öka från dagens 2,2 miljoner till 2,7 miljoner år 2030 och 3,0 miljoner år 2045. I länet planeras därför 300 000 lägenheter att byggas fram till 2030. Under perioden 2001-2012 permanentades (framförallt fritidshus som blev året-runt-boende) knappt 11 000 tusen bostäder i länet. Samtidigt ökar segregationen dramatiskt i det befintliga bostadsbeståndet på drygt 1 miljoner bostäder. Framförallt skenar den ekonomiska segregationen mellan boendegrupper, mellan bostadsområden och mellan kommuner. Dessutom behöver många befintliga bostäder renoveras, varav de ca 200 tusen bostäderna från miljonprogramsepoken står mest i fokus. Med erfarenheter från Green Boost, en förstudie finansierad av den Europiska regionala strukturfonden, har en metod för hur dessa utmaningar kan mötas växt fram. Metoden kallar vi Grön BoStad.

Under 2016-2019 delfinansieras Grön BoStad Stockholm av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Inom Hållbar BoStad pågår ett samarbete med CHS fokusområdet Urban System Science, där man gått ihop och tillsammans driver SAMSAS, ett projekt som ska utveckla en samverkansmodell för en hållbar Stockholmsregion. Stockholmsregionen står inför stora utmaningar i den byggda miljön. Av central betydelse för regionens attraktivitet och hållbarhet är att utveckla förståelse och samverkan för ny kunskapsutveckling inom och emellan en rad områden där KTH har unik kompetens. För regionens utveckling är det nu helt centralt att KTH, med vetenskapliga metoder, kan bidra till ett informerat beslutsfattande som sätter ramarna för en långsiktigt hållbar utveckling. Detta rör frågor kring bl.a. bostadsmarknaden och bostaden i sig, urbana systemfrågor, miljö‐ och hållbarhet, transporter m.m.

Kontakt:

Erik Stenberg

Arkitekt SAR/MSA

Universitetslektor

erik.stenberg@arch.kth.se

Referens:

TMR Demografisk rapport 2014:4 Stockholms län – Huvudrapport Befolkningsprognos 2014–2023/45

TMR 2013:08 Tillägg till bostadsbyggnadsplaner för kommunerna 2013-2022

TMR Demografisk rapport 2014:9 Segregation i Stockholms län

Till sidans topp